Silmän keltaisen täplän sairaus on hankala tauti. Pigmenttiepiteelin solujen osuudesta.

 Löysin vuonna 1999 netistä hyvän artikkelin  tästä taudista, sillä oli löydetty keino vaikuttaa edullisesti tilanteeseen. Artikkeli on edelleen löydettävissä.

http://www.medicallink.se/news/showNews.cfm?newsID=2118

 Artikkelissa  mainittiin edullisia seikkoja, joilla voi itse vaikuttaa silmäterveyteensä. Ruoka-aineista ravintoaineista ja ravintotekijöistä  mainittiin seuraavia allamainituita.  Vaikka jokainen niistä ei olekaan aminohappo, asetan  listan tähän, sillä  tähän yhteyteen  myöhemmin tulee vielä jatkoa  retinan Muellerin soluista ja aminohappojen osuudesta kokonaisuudessa. 

Tämän lähdeartikkelin loppupuolella luotiin valoa  retinan pigemnttiepiteelin solujen osuuteen 

• EPA ja DHA 

Monesta antioksidantista voi olla vajetta. Valo vaikuttaa vapaitten radikaalien muodostumista, varsinkin sinivalo ja UV tekee sellaista. Sauva ja tappifotoreseptorit sisältävät hyvin runsaasti  omega  3 DHA  pitkäketjusita dokosahexaeenirasvahappoa, jossa on 6  kaksoissidosta. Tämä rasvahappo on aivoissa tärkeä ja verkkokalvossa  se on olennainen, jotta valo pystytään muuntamaan näköaistin  impulsseiksi, joita siten voi  lähettää eteenpäin aivokuoren tulkittavaksi. Kuitenkin tuollaiset monityydyttämättömät  rasvahapot ovat hyvin herkkiä  vapaille radikaaleille. Mitä enemmän  on tyydyttämättömiä sidoksia (  kaksoisdoksia ) rasvahapoissa, sitä enemmän on riskiä siitä, että ne vaurioituvat  vapaista radikaaleista.  Tällaiset  kohdat kehossa ovat antioksidanttiverkoston hyvin  hallitsemia kuitenkin  genomin  ohjelman puolesta.  On tieteellistä näyttöä siitä, että  hyvä antioksidanttitilanne EPA  happojen ohella ( omega 3 eikosapentaeenihappo)  on henkilön keltaiselle täplällekin edullinen seikka  ja varjelee verkkokalvoa vaurioitumasta. ( Moni antioksidantti kuitenkin on aivan henkilön valitsemasta ravinnosta tuleva  asia ja tieto niistä on sen takia  olennaisen tärkeä. Genomin ohjelma kyllä sitten osaa niitä  administroida oikeisiin kohtiin silmässäkin, josta íhmistieto  on paljon  kypsynyt  viimeisen sadan vuoden aikana).

 (Tässä artikkelissa mainitaan rasvahappovalmiste eye q nimeltään sekä Oxyvision tabletit, joista   henkilökohtaisesti en  sen enempää tiedä, sillä käytän tavallista  kalanmaksaöljyä itse sekä  poretablettivitamiineja,  joita Apteekki tarjoaa).

Brist på vissa antioxidanter
Det finns ökat stöd för att fria radikaler bildade genom ljusets inverkan kan vara en viktig faktor vid uppkomst av gula fläcken-sjukan. Det är särskilt de blåa och ultravioletta delarna av ljuset som kan göra detta. Stavarna och tapparna innehåller mycket rikligt av omega-3-fettsyran DHA som har 6 omättnader. Denna fettsyra är nödvändig för att ljuset skall kunna omvandlas till synimpulser. Fleromättade fettsyror är dock mycket känsliga för fria radikaler. Ju fler omättnader i fettsyrorna, desto större är risken att dessa skadas av de fria radikalerna. Det finns nu ökat vetenskapligt stöd för att ett bra antioxidantförsvar kan skydda gula fläcken och näthinnan från skador och på så sätt troligen bromsa upp utvecklingen av gula fläcken-sjukan. Det finns vidare teoretiskt stöd för att en kombination av EPA-rik olja och speciella antioxidanter troligen har ännu starkare effekt. Fettsyrablandningen eye q och antioxidantpreparatet Oxyvision är exempel på en sådan kombination (se nedan!). Det krävs dock mycket mer forskning för att visa en skyddande effekt. Sådana studier är också på gång.

•   Eräistä antioksidanteista jotka suojaavat  verkkokalvvon keltaista täplää

• LUTEIINI ja ZEAXANTIINI 

 Keltainen täplä saa värinsä  aineista luteiini ja zeaxantiini. Ne pystyvät absorboimaan haitallista sinivaloa ja ultraviolettivaloa ja sen takia  ne antavat suojaa   näitten aallonpituuksien foto-oksidoivaa vaikutusta vastaan.  Ne antavat suojaa myös typpioksidin  (NO) ja  superoksidianionin (O2-) reaktiosta   muodostuvaa per-oxy-nitriittiä vastaan

.

Mistä ravinnosta saa luteiinia ja zeaxantiinia?  Runsaita lähteitä ovat PINAATTI, VIHERKAALI, MELONI, MUNANKELTUAINEN, MAISSI, GUAVE, MANGOLDI, MELONI.

Zeaxantiinia on runsasti seuraavissa elintarvikkeissa: KELTAISISSA ja ORANSSEISSA hedelmissä, ORANSSISSA PIPPURISSA, PAPAIJASSA,  ja MAISSISSA; NEKTARIINEISSA APPELSIINISSA ja SKVASHISSA.

Kannattaisi ainakin kolme kertaa viikossa käyttää pinaattia tai viherkaalia, sillä sellaisen on  todettu  pystyvän jarruttamaan keltaisen täplän tautia.

Antioxidanter som skyddar gula fläcken
Lutein och zeaxantin ger gula fläcken dess gula färg. Deras exakta verkningsmekanism är fortfarande något oklar. En viktig funktion är att de absorberar blått och ultraviolett ljus och skyddar på så sätt mot den fotooxiderande effekten av detta ljus. De skyddar också som antioxidanter mot skadande effekter av fotokemiska reaktioner. De kan också skydda mot det mycket skadliga ämnet peroxynitrit som bildas då kväveoxid (NO) och den fria syreradikalen superoxid reagerar med varandra. De rikligaste källorna till lutein är spenat, grönkål, melon, äggula, majs, guava och mangold. Födoämnen särskilt rika på zeaxantin är gula och oranga frukter, orange peppar, papaya och grönsaker som majs, nektariner, apelsiner och squash. I en ännu inte publicerad studie visade sig ett intag 3 gånger i veckan av spenat eller grönkål ibland kunna bromsa upp utvecklingen av gula fläckensjukan. Hos dem som fått placebo fortsatte sjukdomen att bli allvarligare.

•   LYKOPEENI

Lykopeeni on  eräs tärkeä  rasvaliukoinen antioksidantti, joka kuuluu karotenoidien ryhmään. Sen antioksidanttinen vaikutus on tuntuva.  Koska se on lipofiilinen, sen erityinen vaikutus kohdistuu  solujen rasva-alueisiin Sillä on yleisvaikutuksensa  vapaita radikaaleja vastaan, mutta  se pystyy myös tekemään yksittäisiä happiradikaaleja vaarattomiksi ( O-). On tieteellistä näyttöä lykopeenin edullisuudesta verkkokalvon sairaalloisissa muutoksissa (ja pahanlaatuisuuksiakin on tässä yhteydessä mainittu).

Vain harvoissa  elintarvikkeissa on runsaat määrät lykopeenia. Näistä lähteistä  huomattavin on TOMAATIT, varsinkin keltaiset tomaatit. Lykopeeni on tiukasti sitoutuneena  tomaatin  kloroplasteihin ja  täytyy vapauttaa niistä  kuumentamalla, jotta sen saa hyödykseen.  Myös  seuraavissa on lykopeenia: RUUSUNMARJA, GUAVE, APRIKOOSI, PAPAIJA ja VESIMELONI.

Lykopen är en viktig fettlöslig antioxidant som tillhör den stora gruppen av så kallade karotenoider. Lykopen har en mycket stark antioxidativ effekt. Genom att lykopen är lipofil ("fettälskande") har det särskilt effekt i fettregioner av cellerna. Förutom en allmän effekt mot fria radikaler är lykopen en av de få antioxidanter som kan oskadliggöra s k singlettsyre.
Det finns starkt experimentellt, teoretiskt och epidemiologiskt stöd för att lykopen har en skyddande effekt mot sjukliga förändringar i näthinnan, inklusive gula fläcken-sjukan. Den senaste tiden har det kommit en rad rapporter som visar att lykopen också har en starkt skyddande effekt vid hjärtkärlsjukdom och vid flera typer av cancer (bröstcancer, prostatacancer, pankreascancer, livmoderhalscancer, hudcancer och blåscancer). Lykopen finns i högre mängd i relativt få födoämnen. Den helt dominerande källan är tomater. Lykopenet är dock mycket hårt bundet till strukturer i tomaten kallade kloroplaster och måste sprängas loss med uppvärmning för att bli tillgängligt. Även nypon, guava, aprikos, papaya och vattenmelon innehåller en del lykopen.

•   E-VITAMIINI

 Vitamiini E on yleisnimi kahdeksalle  samankaltaiselle  tokoferolille ja tokotrienolille. Useimmat tutkimukset siitä on tehty alfa-tokoferolille ja sitä myös useimmat niistä pillereistä sisältävät, joita mainostetaan E-vitamiinina. Tämä voi johtaa harhaan ja liikaan E-vitamiinin  alfa-TE  muodon käyttöön, josta ei ole liikana ole  hyötyä ja jopa haittaa voi olla . On lisääntyvää tietämystä että  muut sortit tokoferoleja yhdessä sen kanssa  voi olla jopa parempivaikutuksista  kuin alfa-tokoferol i yksinään  ( alfa-,  beeta-, gamma- ja delta -tokoferolit esim). E-vitamiini toimii siten, että se  muuttuu itse  radikaaliksi  radikaalien vaikutuksesta, mutta se on lievä ja sitä varten taas keholla on ketju-järjestelmä, jolla se palauttaa   radikaalimuotoisen  E-vitamiinin takaisin. Siihen palautusketjuun kuuluu C-vitamiini, (jota  silmä  tuntuvasti   kerää). Kombinaationa E-vitamiini, C- vitamiini, beta-karoteeni ja sinkki ovat  osoittautuneet  edullisiksi suojaamassa  keltaisen täplän taudin pahenemiselta.

 Hyviä  E-vitamiinin lähteitä ovat  KASVISÖLJYT, IDUT,  MARGARIINI, KARKEA JAUHO, VEHNÄNIDUT, PÄHKINÄT ja MAKEAT MANTELIT, TURSKANMÄTI ja LOHIKALAT.

Vitamin E är ett samlingsnamn för åtta liknande föreningar, så kallade tokoferoler och tokotrienoler. De allra flesta studier på vitamin E är gjorda med alfa-tokoferol. Likaså innehåller de flesta vitamin E-preparat alfa-tokoferol. Det finns ökande stöd för att naturligt vitamin E med innehåll av alfa-, beta-, gamma- och delta-tokoferol har bättre effekter än enbart alfa-tokoferol. Vitamin E är en fettlöslig så kallad kedjebrytande antioxidant och kan reparera oxiderade fleromättade fettsyror. Då blir vitamin E själv en fri radikal. Bland annat vitamin C kan återbilda aktiv vitamin E. I en placebo-kontrollerad studie undersökte man under 4 år effekten av 500 IU vitamin E på gula fläcken-sjukan. Man såg i denna studie ingen effekt på utvecklingen av sjukdomen. Det skall nämnas att man använde d-alfa-tokoferol och inte den naturliga blandningen av olika tokoferoler. I en studie (Age-Related Eye Disease Research Group 2001) såg man en skyddande effekt mot förvärrande av gula fläcken-sjukan vid tillförsel av vitamin E, vitamin C, beta-karoten och zink. Goda källor till vitamin E är vegetabiliska oljor, groddar, margarin, grovt mjöl, vetegroddar, nötter/sötmandel, torskrom och laxfiskar.

• C-VITAMIINI 

C-vitamiini osallistuu kehossa yli 300 eri  prosessiin ja ratkaiseva osuus sillä on  vapaita radikaaleja pyydystävänä ja rasvaliukoisten vitamiinien ja muiden  rasva-aineiden  suojaajana  härskiytymistä (=oksidoitumista vastaan) . C-vitamiini on vesiliukoinen ja hallitseva antioksidantti solujen ulko- ja sisäpuolisessa tilassa.  Kuten yllä mainittiin   se on kombinaatiossa E-vitamiinin, beeta-karoteenin ja sinkin kanssa  hyödyllinen  jarruttamassa  keltaisen täplän taudin pahenemista.  On raporttia siitäkin, että  se on  vahvin  yksittäinen suojaava antioksidantti linssin samentumia ( harmaa kaihia)  vastaan  ( Ei tosin liikamäärinä,  vaan  300- 500 mg vuorokaudessakin riittää tähän vaikutukseen. Toinen lähde).

C-reaktiivinen proteiini (CRP)  heijastaa tulehdusta kehossa  ja keltaisen täplän taudissakin on tulehdusmekanismeillla jotain  osuutta. Joku on  todennut tieteellisesti,  että 500 mg päivässä  C-vitamiinia voi saada CRP:n laskemaan 24%- kun taas  antioksidanttiseoksella ei saatu tällaista positiivista  vaikutusta.

 C-vitamiinipitoista on: TUOREET MARJAT, TUOREET HEDELMÄT, USEIMMAT VIHANNEKSET, . MUSTAT VIINIMARJAT, MUSTIKAT, PHYSALIS, PERUNA, VIHERKAALI, KUKKAKAALI, VALKOKAALI, APPELSIINI, GREIPPI, PAPRIKA.

Vitamin C har många viktiga uppgifter i kroppen. Vitaminet ingår i över 300 kemiska processer i kroppen. Det har avgörande funktioner i kroppens försvar mot så kallade fria radikaler och skyddar fettlösliga vitaminer och andra fettämnen från oxidering (härskning). Vitaminet är vattenlösligt och är den dominerande antioxidanten i vattendelen inuti och utanför cellerna. En studie har visat att vitamin C i kombination med vitamin E, beta-karoten och zink bromsar utvecklingen av gula fläckensjukan. Det har också rapporterats att vitamin C är den enskilt starkast skyddande antioxidanten mot grumlingar i linsen (grå starr).

C-reaktivt protein (CRP) är en markör på inflammation i kroppen. Det finns nu stöd för att inflammatoriska mekanismer är viktiga vid uppkomst av gula fläcken-sjukan. I en mycket aktuell och intressant studie har det visats att tillförsel av 500 mg vitamin C dagligen sänker halten av CRP med hela 24%. En blandning av olika antioxidanter gav däremot ingen statistiskt säkerställd positiv förändring. Vitamin C finns i färska bär, färsk frukt och i de allra flesta grönsaker. Bland rika källor märks svarta vinbär, blåbär, physalis, potatis, grönkål, blomkål, vitkål, apelsin/grapefrukt och paprika.

•   SELEENI

 Suuri osa kehon  hivenaineesta seleenistä on aminohapossa  selenocysteiinissä  biologisesti aktiivissa muodossa, selenoproteiinissa.  Moni näistä valkuaisaineista on tärkeässä tehtävässä antioksidanttien ketjussa ja siksi seleeni on tärkeä "takatasku"  suojauduttaessa  vapailta radikaaleilta.  Sentakia seleenillä on myös merkityksensä keltaisen täplän ja muitten verkkokalvotautien  vastaisena suojana. Seleeniä on glutationi-perksidaasissa (GPx) . Se pystyy tekemään vetyperoksidia vaarattomaksi ja osallistuu  glutationin(GSH) aineenvaihdunnan  sykliin (GSH-GSSG).

Seleeniä on seuraavissa elintarvikkeissa:  KALA, ÄYRIÄISET, MUNA, HIIVA, MERILEVÄ VALKOSIPULI, MUNA, SIENI, TÄYSJYVÄ, POSSU. Ruotsin maaperä on vähäseleenisintä Pohjoismaissa. Intensiivinen  viljely, raskasmetallit ja maan pH muutokset ovat pahentaneet asiaa. 

Selen. En stor del av selenet i kroppen finns som aminosyran selenocystein i biologiskt aktiva äggviteämnen, selenoproteiner. Flera av dessa äggviteämnen har viktiga funktioner som antioxidanter och selen är därför ett viktigt ämne för skydd mot fria radikaler. Man tror att selen på detta sätt har viktig skyddande effekt mot sjukdomar i gula fläcken och övriga näthinnan. Selen ingår som en komponent i det viktiga antioxidantenzymet glutationperoxidas (GPx). Detta är viktigt för att oskadliggöra väteperoxid och andra peroxider som fettsyraperoxider. Selen ingår som en komponent i enzymet tioredoxin-reduktas som är viktigt för omsättningen av den viktiga antioxidanten glutation. Selen finns bland annat i fisk, skaldjur, ägg, öljäst, kelp, vitlök, ägg, svamp, fullkornsprodukter och griskött. Den svenska jorden är mycket selenfattig och är den selenfattigaste i Norden. Intensiv odling, tungmetallnedfall och markförsurning har ytterligare försämrat situationen.

•   SINKKI 

Sinkki kuuluu välttämättömänä  osatekijänä  yli kolmeensataan entsyymiin ja hormoniin. Cu-Zn- SOD- entsyymi , superoksididismutaasi, on näitä ja puolustaa vapailta radikaaleilta. Sinkillä on myös merkitystä  monityydyttämättömien rasvahappojen aineenvaihdunnalle. Se entsyymi, joka pystyy muuttamaan  ravinnosta tulevan alfa-linoleenihapon  kohti  omega 3 sarjan EPA ja DHA muotoja on nimeltään  delta-6 -desaturaasi ja  se  vaatii  sinkkiä.

Zink. Ögats åderhinna och prostatavätskan innehåller höga koncentrationer av zink. Drygt 300 enzymer och hormoner som kräver närvaro av zink har identifierats. Bland dessa märks superoxiddismutas (Cu, Zn-SOD) som är ett viktigt skydd mot fria radikaler. Zink har också stor betydelse för omsättningen av fleromättade fettsyror. Det enzym som skall omvandla modersubstansen i omega-3-serien, alfa-linolensyra, till EPA och DHA heter delta-6-desaturas. För att detta skall fungera bra krävs närvaro av zink.

•  SULFORAANI

 On osoitettu että sulforaani antaa suojaa verkkokalvon pigmenttisoluille keltaisen täplän alueella. Tätä on runsasti PARSAKAALISSA ( Broccoli) 

En studie (Gao et al 2004) har också visat att sulforafan skyddar pigmentepitelcellerna i gula fläcken. Den rikaste källan till sulforafan är rå broccoli.

• MITEN KELTAISEN TÄPLÄN TAUTI  OIKEIN ALKAA?

 Taustasyyt  ovat   tutkimusten kohteena.  Silmän rakenteessa olennaiset osat tässä ovat verisuonipitoinen suonikalvo verkkokalvon ulkopuolella; 

Bruchin kalvo; 

pigmenttiepiteeli ja 

 fotoresepptorisolut ( sauvat ja tapit).

 On vahvaa näyttöä  siitä, että tulehdustekijöillä on osuutta.

Normaali vanheneminen johtaa muutoksiin kaikissa näissä muodostumissa  eikä ole mitään selvää rajaa normaalien ikämuutosten ja keltaisen täplän taudin välillä. Normaalistikin  fotoreseptoreista  irtoilee  ulkosegmentin lamelleja. Lamelleja irtoilee sauvasoluista nopeampaan tahtiin kuin tappisoluista. Joka sauvasta irtoilee joka aamun valkenema  noin 40 lamellilevyä ja joka tappisolusta 10- 20 lamellia kun ilta alkaa  pimentä. Lamellirakenteessa   on 85% fosfolipidejä, jotka ovat asettaneet  hiiliketjuiseen tumaansa  ainoastaan omega- DHA- rasvahappoja.

 Sauvoissa on näköpurppuraa (näköpigmenttiä)  rodopsiinia ja  tapeissa näköpigmenttejä iodopsiineja. Kun niitä lamelleja irtoilee näistä  fotoreseptoripäädyistä,  pigmenttiepiteelin solut ottavat materiaalin vastaan  ja alkavat hajoittaa sitä. Hajoitettu materiaali  toimitetaan sitten  Bruchsin kalvon sisäosiin päin. Materiaali kuljetetaan sitten sen kalvon läpi ja suonikalvon hiussuoniin . Sulamaton materiaali  varastoidaan jätteenä lipofuskiini nimeltään (drusen) . Jos henkilöllä on perinnöllistä taipumusta sairastua keltaisen täplän tautiin  hänellä voi  ilmetä tässä normaalissa prosessissa häiriöitä, joista johtuu tautia aiheuttavia muutoksia.  

Uppkomstmekanismer
De bakomliggande mekanismerna för denna vanliga och viktiga ögonsjukdom är ännu oklar. Sannolikt är det flera olika rubbningar som ger upphov till gula fläcken-sjukan. Scenen som det hela utspelas på är: den kärlrika åderhinnan utanför näthinnan, Bruchs membran, pigmentepitelet och fotoreceptorerna (stavar och tappar). Det finns starkt stöd för att flera inflammatoriska mekanismer spelar en viktig roll vid uppkomst av sjukdomen.
Det normala åldrandet leder till förändringar i alla ovannämnda bildningar och någon skarp gräns mellan normala åldersförändringar och gula fläcken-sjukan föreligger inte. Som nämnts avstöts normalt lameller från fotoreceptorernas yttersegment. Detta sker mycket snabbare för stavarna än för tapparna. Varje stav avstöter cirka 40 lameller på morgonen och varje tapp 10-20 lameller på kvällen då det mörknar. Lamellerna består till cirka 85 % av fosfolipider som bara innehåller omega-3-fettsyran DHA. I stavarna finns synpigmentet rodopsin och i tapparna iodopsin. De avstötta lamellerna tas upp av pigmentepitelcellerna där de bryts ner. Pigmentepitelcellerna avger sen nedbrutet material till inre delen av Bruchs membran. Materialet transporteras genom detta membran och förs bort av kärlkapillärer i åderhinnan. Osmält material kommer att lagras som slaggprodukten lipofuscin i så kallade drusen. Oklara störningar i denna normala process hos äldre personer med ärftlighet för gula fläcken-sjukan leder till de förändringar som ses vid denna sjukdom.

•  MIKÄ ON KELTAISEN TÄPLÄN   TAUDIN ALKUKOHTA?

Tämäkin on  pohdinnanalainen asia.

 Pigmenttiepiteelisolut ovat  kehossa niitä, joiden aineenvaihdunta on vilkkaimpien luokkaa. Ne varustavat  sauva ja tappisoluja välttämättömillä ravinteilla ja hapella, jota ne ovat hankkineet ulkopuolisesta suonikalvosta käsin.  

Pigmenttisolut  myös käsittelevät aistinsolujen jätteitä, hajoittavat irrotettuja lamelleja ja DHA-pitoisia  fosfolipidejä.  Jos  verisuonien kunto huononee, tämäkin funktio huononee. Myös iän mukana  lisääntyy lipofuskiinin määrä  ja ottaa enemmän tilaa pigmenttisoluissa, millä on negatiivinen vaikutus pigmenttisolujen toimintaan.

 Pigmenttisolujen kapasiteetti  auttaa sauva ja tappisolujen jätteiden , lamellien hajoittamisessa, huononee Niiden melaniinin määrä alkaa vähetä ja sen sijaan melanofuskiinin määrä alkaa nousta. Pigmenttiepiteelin  aaltoilevan uurteinen pinta latistuu , osa soluista kuolee  ja  sijaan tulee  kooltaan suurempia pigmmenttisoluja lähistöltä Näitä  muutoksia  pigmenttisolujen ulkonäössä  ja funktiossa voidaan pitää  keltisen täplän taudin alkuna

Var sjukdomen börjar är oklart. Pigmentepitelcellerna är en av cellerna i kroppen med den högsta ämnesomsättningen. Dessa celler förser stavarna och tapparna med nödvändig näring och syre som de fått från den utanför liggande kärlhinnan. Pigmentepitelcellerna skall också bryta ner avstötta lameller med deras DHA-rika fosfolipider. Allmänt försämrad kärlfunktion i kroppen och i åderhinnan försämrar denna funktion. Mängden icke nedbrutet material, lipofuscin, i pigmentepitelcellerna ökar med åldern och minskar fortlöpande utrymmet i cellerna. Detta påverkar också cellens funktioner negativt. Cellernas kapacitet att ta hand om stavarnas och tapparnas lameller minskar. Cellernas innehåll av melanin minskar och mängden melanofuscin ökar. Pigmentepitelcellernas vågiga yta minskar, vissa celler dör och deras plats tas upp av närliggande pigmentepitelceller som blir allt större. Dessa förändringar av pigmentepitelcellernas utseende och funktion kan ses som början av gula fläcken-sjukan.

• MITÄ SITTEN JATKOSSA SEURAA ?

Kun pigmenttisolujen tila on huonontunut, tulee sauvojen  ja tappien lamelleihin  muutoksia. Niiden normaali järjestäytyneisyys kärsii . Ne tulevat   epäsäännöllisiksi. Normaalisti vähenee sauvojen lukumäärä iän myötä keltaisen täplän alueelta. Mutta  keltaisen täplän taudissa  alkaa kuolla myös tappisoluja yhä enemmän

.Nykyään katsotaan tulehduksella olevan tässä osuutta. Mitä vakavampi keltaisen täplän tauti, sitä korkeampi CRP. Tulehdustekijöitä, joita tässä yhteydessä mainitaan,  ovat: prostaglandiinit,ja leukotrieenit, joita tulee  omega-6 rasvahappolinjasta arakidonihaposta käsin ( eikosatetraeenihappo) . Juuri tässä yhteydessä on  omega 3 rsvahpolla EPA  anti-inflammatorista tehoa  monin tavoin.  Tästä johtuu, että kirjoittajan tiimi on valinnut käyttää EPA-rikasta kalaöljyä  eye q kombinaatiossa tietyn antioksidanttiseoksen  Oxyvision kanssa  eräässä tutkimuksessa Tukholman  St. Eerikin silmäklinikalla.

Till följd av det försämrade pigmentepitelet får man förändringar av tapparnas och stavarnas lameller. De normalt regelbundet ordnade lamellerna blir oregelbundna. Normalt minskar antalet stavar i gula fläcken med åldern. Vid mer avancerad gula fläcken-sjuka dör också alltfler tappar.
Det finns idag allt starkare stöd för att olika inflammatoriska mekanismer har stor betydelse vid uppkomst av gula fläcken-sjukan. Ju allvarligare sjukdom desto högre är nivån i kroppen av inflammationsmarkören C-reaktivt protein (CRP) (P. Alvere, personlig information). Bland de inflammatoriska ämnen som misstänks medverka finns prostaglandiner och leukotriener bildade från omega-6-fettsyran arakidonsyra. Det är i detta sammanhang intressant att omega-3-fettsyran EPA på fem olika sätt har antiinflammatorisk effekt (SanGiovanni et al 2005). Det är också därför vi har valt att använda den EPA-rika fisklojan eye q, i kombination med antioxidantblandningen Oxyvision, vid en planerad studie på S:t Eriks Ögonklinik i Stockholm.

•  EDELLEEN HANKALIA SEURAAMUKSIA: Verisuonien uudismuodostusta 

Muodostuu tekijöitä, jotka aiheutavat  verisuonien  uudismuodostusta suonikalvon suonista käsin.  Keltaisen täplän taudin  kosteassa muodossa  uudismuodostuneet verisuonet alkavat tunkeutua Bruchin kalvon läpi ja aiheuttavat nesteen kertymää  ja verenvuotoa keltaiseen täplään. Mutta vielä pigmenttiepiteelistä käsin tulee  puolustusta verkkokalvolle.  Terveet pigmenttiepiteelin solut koettavat muodostaa  tekijää, joka  vastustaa suonten uudismuodostumista ( pigmenttiepiteelisoluperäinen  tekijä) , mutta jos pigmenttiepiteelin funktio siitäkin vielä  huononee,,  ei se pysty enää estämään suonien uudismuodostusta.

Det typiska mikroskopfyndet vid gula fläcken-sjukan är ett kontinuerligt lager av finkornigt material i den inre delen av Bruchs membran vid basen av pigmentepitelcellerna. Detta material tros vara ansamling av slaggprodukter efter pigmentepitelets kontinuerliga nedbrytning av tapparnas och stavarnas yttersegment. Ansamlingen av detta material leder till förtjockning av Bruchs membran och minskar genomtränglighet för vatten genom membranet. Detta leder till försämrad försörjning av näringsämnen, bildning av mjuka drusen och till slut celldöd av pigmentepitelcellerna. Ansamlingen av materialet leder till låggradig inflammation med ansamling av storätare (makrofager). Dessa kan bilda faktorer som ger kärlnybildning från åderhinnans småkärl. Vid uppkomst av den våta typen av gula fläcken-sjukan vandrar dessa nybildade kärl in genom ett defekt Bruchs membran och ger vätskeansamling och blödning i gula fläcken. Friska pigmentepitelceller däremot bildar en faktor som motverkar kärlnybildning. Det har namnet pigmentepitelcells-deriverade faktorn. När pigmentepitelcellernas funktion minskar kan inte längre kärlnybildning hämmas effektivt.

•  VARMA SYY KElTAISEN TÄPLÄN TAUTIIN ON VIELÄ TUNTEMATON

 Suurta kiinnostusta on kuitenkin   niihin rasvahappohin, joita keltainen täplä rikastaa (DHA, EPA)

 Myös antioksidantteja kohtaan on kiinnostus virinnyt .Jos antioksidanttisuoja luhistuu, vapaat radikaalit voivat tuhota DNA:ta ja proteiineja.  Keltaisen täplän suoja-antioksidantit ovat : luteiini, zeaxantiini, lykopeeni, luonnollinen vitamiini E, vitamiini C, seleeni ja sinkki.  

Exakt hur nämnda mekanismer leder till gula fläcken-sjukan är oklart. Mycket stort intresse riktas idag mot gula fläckens fleromättade fettsyror, särskilt DHA, och mot antioxidantskyddet. När detta skydd sviktar kan fria radikaler förstöra DHA och proteiner. De viktiga skyddande antioxidanterna i den gula fläcken är som nämnts lutein, zeaxantin, lykopen, naturligt vitamin E, vitamin C, selen och zink. Det är dessa förhållanden som gör att intresset för dessa antioxidanter och för omega-3-fettsyror idag är så stort.

• PYSTYTÄÄNKÖ KELTAISEN TÄPLÄN  TAUTIA ESTÄMÄÄN

Keltaisen täplän taudinkin  riskitekijöitä ovat tupakanpoltto, korkea verenpaine, ylipaino ja lihavuus, ja muut riskitekijät, jotka ovat sydänverisuonitaudin riskitekijöitä. Olisiko  oletettavissa, etä näiden tautien hoitamisella voitaisiin ennalta ehkäistä keltaisen täplän tautia?

On  osoitusta yhä enemmän siitä, että  hyvin  vahva altistuminen näkyvälle valolle, ultravioletille ja sinivalolle lisää keltaisen täplän taudin riskiä.  Sen takia artikkelin kirjoittaja suosittelee  aurinkolasien käyttämistä.  On myös  enenevää viitettä siitä, että  omega 3 rasvahappojen puute ja tiettyjen antioksidanttien vaje ovat keltaisen täplän taudin  riskitekijöitä. Ei voida kuitenkaan varmuudella sanoa, voisiko iso määrä näitä ravinnossa tai  ravintolisässä  auttaa  estämään taudin ilmentymistä.  Teoriassa  kuitenkin on   tukea tälle ajattelulle.

Går sjukdomen att förhindras?
Eftersom man sett att rökning, högt blodtryck, övervikt/fetma och andra riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom är riskfaktorer för gula fläcken-sjukan, är det troligt att åtgärdande av dessa riskfaktorer skulle kunna ha en preventiv effekt.

Det finns alltmer stöd för att hög exponering för synligt ljus, ultraviolett och blått ljus ökar risken för gula fläcken-sjukan. Användande av solglasögon vid starkt ljus bör därför rekommenderas. Det finns nu alltmer stöd för att brist på omega-3-fettsyor och vissa antioxidanter är riskfaktorer för att utveckla gula fläcken-sjukan. Om hög tillförsel av dessa från födan eller från speciella kosttillskott (eye q och Oxyvision) förhindra uppkomst av sjukdomen är ännu inte visat. Det finns dock teoretiskt stöd för att så är fallet. Intressant i detta sammanhang är ovannämnda AREDS-studie. I studien deltog 4.513 personer i åldern 60-80 år under 6 år. De hade vid starten god eller ganska god synskärpa. Den 1/4-del av deltagarna som vid starten hade det högsta intaget av långa omega-3-fettsyror hade 40% lägre risk att utveckla gula fläcken-sjukdom jämfört med den 1/4-del med det lägsta innehållet. De med högsta blodkoncentrationen av DHA hade 47% lägre risk jmf med dem med den lägsta koncentrationen. Framtida forskning får visa om tillförsel av omega-3-fettsyror och vissa antioxidanter kan förebygga sjukdomen.

• MITEN KELTAISEN TÄPLÄN TAUTI ETENEE? 

Taudin alkuvaiheessa on pientä, pehmeää drusen- muodostumaa.  Varsinkin  75- 80 vuotiailla  enemmistöllä.  Jos  lipofuskiinia on paljon,  on  suurta riskiä keltaisen täplän taudista.  Sillä on tapana pahentua, kun se alkaa.  Jos  tauti on kuivaa tyyppiä,  eteneminen on hidasta, mutta taudin kosteassa muodossa kulku voi olla nopeaa.  Kosteaa muotoa potee  15 % potilaista- niistä puolesta  miljoonasta jotka  tautia sairastavat  Ruotsissa.  Niistä joille tulee vaikea näön alanema, 90 % potee  taudin kosteaa muotoa.  Tauti ei kuitenkaan johda täyteen sokeuteen vaan koskee tarkannäön keskusta, joka on siinä keltaisessa täplässä.

Naturliga förloppet av gula fläcken-sjukan
Ett förstadium och tidigt tecken är närvaro av små, mjuka drusen. Vid undersökning av personer i åldern 75-80 ser man hos en stor majoritet förekomst av sådana (P Algvere, Personlig information). Rikligt med drusen är på något sätt förknippat med hög risk för gula fläcken-sjukan. Sjukdomen fortsätter fortlöpande att förvärras. Vid den torra formen sker detta långsamt medan vid den våta formen förloppet kan vara snabbt. Även om den våta formen endast utgör cirka 15 % av sjukdomen, svarar denna form för 90 % av fallen med svår synnedsättning. Prognosen för obehandlad våt gula fläcken-sjukan är därför dålig. Den våta formen leder inte till full blindhet utan ledsyn finns oftast kvar.

 

Suomennettu  pieni pätkä artikkelista. 13.4. 2015